Adventskalender: 18 december

 
Torsdag i november. En novell i 24 delar, av Rosi Hageberg 2022. 
 

Lägenhet 4D

Klockan 16.58

- Herre, vi tackar dig för maten på vårt bord. Välsigna hela vår familj och led oss på din väg. Hjälp oss att alltid göra din vilja och förlåt oss när vi syndar. Amen. 

Pierre öppnar ögonen och ser på sin familj som sitter runt matbordet. Tvillingarna börjar genast pladdra i munnen på varann och berättar vad de har gjort i skolan, vem de har lekt med och vad de åt till lunch. Ulle är i full färd med att försöka få de två barnen att äta istället för att prata så mycket. Hon ler mjukt mot dem och räcker fram kyckling och ris till dem. 

Pierre försöker vara närvarande i nuet, familjen är ju ändå det viktigaste i livet, efter Gud och kallelsen. Men hans tankar går till predikan han ska hålla i deras församling på söndag. Han tänker tala om otukt. Han ska tillrättavisa församlingen och berätta hur mycket Gud hatar synden. Självklart älskar Gud syndaren, men någon måtta får det ändå vara på folks frihet. Gud visar ju i Bibeln att han inte bara är kärleksfull, hela Bibeln är full av Guds straff och tillrättavisning när folk syndar. 

Pierres tankar vandrar vidare. Han önskar att livet vore enklare. Han önskar att han kunde älska sin fru och sina barn. Församlingsmedlemmarna brukar alltid säga att de är en sådan vacker familj, som har allt man kan önska sig. Folk beundrar Pierres teologiska kunnighet och ser upp till honom. 

Om de bara visste att han drömde om Mahmoud på våning ett på nätterna. Han har träffat Mahmoud i trapphuset några gånger och bjudit med honom till kyrkan. Och Mahmoud hade faktiskt kommit till kyrkan några gånger, tillsammans med sin lilla dotter. Pierre avundas Mahmouds kärlek till dottern. Han blir alldeles varm i hjärtat och kroppen när han ser Mahmoud tillsammans med sin flicka. Tänk att ha så mycket kärlek inom sig, trots att man flytt från ett krig. 

- Pappa! Varför lyssnar du inte? ropar Noel uppfordrande. 

Pierre tittar yrvaket på sin son. Han ser Ulle titta undrande på honom i ögonvrån. Pierre försöker febrilt komma på vad sonen kan ha sagt till honom. Till slut ger han upp och säger: 

- Förlåt, lilla gubben. Pappa är lite trött. Vad sa du? 



 




Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Berätta om detta

Lektör, skrivcoach, korrekturläsare, skrivvägledare, cirkelledare, föreläsare, svensklärare och verksamhetsutvecklare.

RSS 2.0